Lord Krishna

kṛṣṇa stutiḥ (akrūra kṛtā)

(Krishna Stutih (Akrura Krita) in English (IAST))

From Padma Purana

This profound hymn is composed by Akrura, a devout uncle of Lord Krishna, after he experiences a divine vision of the Lord within the waters of the Yamuna River. Found in the Padma Purana, this stotra captures Akrura’s realization of Krishna’s status as the Supreme Personality of Godhead, the eternal origin of all existence. Chanting this prayer helps devotees cultivate surrender, gain spiritual clarity, and transcend the illusions of the material world. It serves as a powerful meditation on the omnipresence and divine nature of Lord Krishna, fostering deep love and devotion.

(padmapurāṇa, uttarakhaṇḍa, 245.304-318)
dṛṣṭvā tasmin jale devaṃ vismayaṃ paramaṃ yayau |
tuṣṭāvātha yaduśreṣṭho hariṃ sarvagamīśvaram || 304 ||
akrūra uvāca|
kālātmane namastubhyamanādinidhanāya ca |
avyaktāya namastubhyamavikārāya te namaḥ || 305 ||
bhūtabhartre namastubhyaṃ bhūtavyāghra namo namaḥ |
namaste sarvabhūtānāṃ niyantre paramātmane || 306 ||
vikārāyāvikārāya pratyakṣapuruṣāya ca |
guṇabhartre namastubhyaṃ niyamāya namo namaḥ || 307 ||
deśakālādinirbhedarahitāya parātmane |
anantāya namastubhyamacyutāya namo namaḥ || 308 ||
govindāya namastubhyaṃ trayīnāthāya śārṅgiṇe |
nārāyaṇāya viśvāya vāsudevāya te namaḥ || 309 ||
viṣṇave pururūpāya śāśvatāya namo namaḥ |
padmanetrāya nityāya śaṅkhacakradharāya ca || 310 ||
udyatkoṭiraviprakhya bhūṣaṇāñcitavarcase |
haraye sarvalokānāmīśvarāya namo namaḥ || 311 ||
savitre sarvajagatāṃ bījāya paramātmane |
saṅkarṣaṇāya kṛṣṇāya pradyumnāya namo namaḥ || 312 ||
aniruddhāya dhātre ca vidhātre viśvayonaye |
sahasramūrttaye tubhyaṃ bahumūrddhāṅghribāhave || 313 ||
sahasranāmne nityāya puruṣāya namo namaḥ |
namaste nāgaparyaṅkaśāyine saumyarūpiṇe || 314 ||
keśavāya namastubhyaṃ pītavastradharāya ca |
lakṣmīghanakucāśleṣavimardojjvalavarcase |
śrīdharāya namastubhyaṃ śrīśāyānantarūpiṇe || 315 ||
īśvara uvāca|
snānakāle paṭhedyastu devaṃ dhyāyansanātanam |
imaṃ stavaṃ naro bhaktyā mahadbhirmucyate hyaghaiḥ || 316 ||
sarvatīrthaphalaṃ prāpya viṣṇusāyujyamāpnuyāt |
evamantarjale devaṃ stutvā bhāgavatottamaḥ || 317 ||
arcayāmāsa sa jalaiḥ kusumaiśca sugandhibhiḥ |
kṛtakṛtyastadākrūro nirgatya yamunājalāt || 318 ||
|| iti śrīpadmapurāṇe uttarakhaṇḍe pañcacatvāriṃśādhikadviśatatamādhyāyāntargataṃ akrūrakṛtā śrīkṛṣṇastutiḥ samāptā ||

Explore More